Dödens Lammunge.

Vi delar rum igen, syster och jag.
Vi har gjort det förut. På jularna man minns. Vaknade och visste vad som skulle hända men ändå kändes det. Det kändes.
På somrar när man har vaknat i samma rum. Ropat efter frukost till mamma och fått. Eller vaknat skavfötters på kökssoffa. Den ene med Dickinsonlugg och den andre med vitgul pottfrilla.
Jag har vaknat på helgagatan många dagar i decimeterförkort tältsäng och sovit vägg i vägg på hornsgatan.
Och det har alltid varit nåt speciellt. Och nu delar vi igen.